<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress.com" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>euskara &amp;laquo; WordPress.com Tag Feed</title>
	<link>http://wordpress.com/tag/euskara/</link>
	<description>Feed of posts on WordPress.com tagged "euskara"</description>
	<pubDate>Thu, 21 Aug 2008 00:51:58 +0000</pubDate>

	<generator>http://wordpress.com/tags/</generator>
	<language>en</language>

<item>
<title><![CDATA[Xalbador]]></title>
<link>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=31</link>
<pubDate>Fri, 15 Aug 2008 10:52:26 +0000</pubDate>
<dc:creator>markiniztarra</dc:creator>
<guid>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=31</guid>
<description><![CDATA[Azken egunotan igo ditudan testuak erdaraz izan dira, beraz, dinamika hori apurtzeko, Xalbadorrek be]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p><em>Azken egunotan igo ditudan testuak erdaraz izan dira, beraz, dinamika hori apurtzeko, Xalbadorrek bere </em>Odolaren Mintzoa<em>n bildu zituen pare bat bertso jartzea erabaki dut. Lehena, oso ezaguna, Mikel Laboak ere abestutakoa,</em> Herria eta hizkuntza<em> bilduman agertzen zaigu:</em></p>
<p style="text-align:center;">Anai-arrebak, entzun ene aho-otsa:<br />
izaite bat ez daike hezur hutsez osa;<br />
herria da gorputza, hizkuntza bihotza;<br />
bertzetik bereztean bitarik bakotxa,<br />
izaite horrendako segurra hil hotza.</p>
<p><em>Bestea, ez hain ezaguna, </em>Esperantzarik gabeko amodioa<em> sortakoa. Inoiz ikusi dudan amodio adierazpen hunkigarriena:</em></p>
<p style="text-align:center;">Aitortzen dautzut, ene maitea, goiz aski banakiela<br />
etzintaizkela enea izan, bertze batentzat zinela;<br />
bainan halere maitatu zaitut, ez bainezaken bertzela;<br />
ene bihotza, bizi naizeno, izanen zaizu fidela,<br />
zuretzat bizi ez banitaike, zuretzat hil nadiela!</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Gaztelaniaren manifestua, gorputztu egin den eraso bat]]></title>
<link>http://ikatza.wordpress.com/?p=31</link>
<pubDate>Wed, 23 Jul 2008 07:50:30 +0000</pubDate>
<dc:creator>ikatza</dc:creator>
<guid>http://ikatza.wordpress.com/?p=31</guid>
<description><![CDATA[Badirudi batzu frankismo aroaren ondoren zamatutako konplexuak garaitzen ari direla. Nazionalismo es]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Badirudi batzu frankismo aroaren ondoren zamatutako konplexuak garaitzen ari direla. Nazionalismo espainiar linguistikoa, hamarkadeta luzeetan ixilik egon ondoren, indarrra hartzen hasi da azken urteotan eta orain ez oso denbora asko pentxaezinak izango lirateken ekimenak lotxa gutxirekin kaleratzen ari dira. Bereaerenaren inposizioa eta bestearenari iraina. Eraso hauek intentsitatea eta ohiartzuna irabazi dute azkenaldian eta halako zilegitasun maskara batez mozorrotu da, delako Espainiar Hizkuntzaren Aldeko Manifestuarekin gorpuztu dena. Urteetan zehar doktrina inposatua zenari, gaztelaniaren izate "batutzaile" eta "komunikatzailea", pintura kapa berri bat eman diote sasi-filosofari eta politikari (profesional zein disimulatu) talde batek.</p>
<p>Objetiboki, manifestu hau kaxkarki idatzia dago, kontraesanez beteta. "Ez omen dira ez hizkuntzak ez lurraldeak hizkuntza-eskubideak dituztenak, pertsonak baizik", esaten dute. Orduan nik, pertsona bezala, eskubidea dut nire seme-alabak euskara huts eta exklusiboan hezitzeko? Eskubidea du Petya txikiak errusiar perfektuan hezitua izateko? Ez gizona, "<strong>Espainiar </strong>guztien betebeharra da <strong>Espainiako </strong>hizkuntza amankomuna ikastea, <strong>Espainiarra</strong>". Ez al genuen esanba, lurraldeen kontu hori anakronismo tribal bat zela? Kontraesanak ugariak dira, askotan esaldi berberean: "Estatuko hizkuntza ofizial guztiak dira espainiarrak, baina bat bakarrik da amankomuna eta bat honek du bakarrik ezagutua izateko eskubidea". Hau da, denak dira hizkuntza espainiarrak, baina bat besteak baino gehiago. Eta gainera, ez al ginen geratu hizkuntzek ez zutela eskubiderik, pertsonak baizik? Nolatan du orduan espainiar/gaztelaniarrak "ezagutua izateko eskubidea"? Eta horrelako dozenaka. Blog honetan dago manifestu honen autopsia zehatz bat: http://blogs.publico.es/dominiopublico/category/juan-carlos-moreno-cabrera/</p>
<p>Gaztelaniar hiztunen eskubideetan urraketa ikusten duena gezurretan ari da,  eta Euskal Herriko hizkuntzen auzian arma gisa erabiltzen denean, gezur hipokrita eta arriskutsua. Euskal hiztunon eskubideak egunero bortxatzen dira, Euskal Herritik at dauden hainbat faktorek euskaraz bizi normal bat egite eragozten digute, eta jakintsu hauek ikusten duten urraketa bakarra "gaztelaniar hiztunen eskubideena" da? Gaztelaniaren egoeragatik benetan kezkatuta baldin badaude, zergatik ez dira  Puerto Rico, Costa Rica edo Estatu Batuetako hiztunengatik kexatzen, kezkatzeko nahiko arrazoi dutenak? Edo jakintsu hauen interesa politikoagoa da kulturala baino?</p>
<p>Esan bezala, manifestu hau azkenaldian indartzen ari den kanpaina baten aurpegia da. Espainia sakonean espainiarra arriskuan dagoenaren idea saldu gero hizkuntza gutxituen normalizazioa eragozteko, sektore batzuei ametxgaiztoak eragiten dioten auzia. Gezur eta irain kanpaina hau bortitza izaten ari da Katalunian azken bi-hiru urteotan, eta hemeki hemeki Euskal Herrian maila berera heltzen ari da. Badirudi orain arte halako lotxa apur bat eman dietela, euskararen egoera politiko eta instituzional negargarria ikusita, "euskararen inposizioari" buruz hitzegitea. Ondo bait dago gezurrak esatea, baina saiatu apur bat bederen sinesgarritasun minimo bat edukitzen.</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Zu, ni, gu eta el euskera]]></title>
<link>http://jbergaretxe.wordpress.com/?p=163</link>
<pubDate>Tue, 22 Jul 2008 07:18:56 +0000</pubDate>
<dc:creator>jbergaretxe</dc:creator>
<guid>http://jbergaretxe.wordpress.com/?p=163</guid>
<description><![CDATA[Ezagutu ginen egunean, euskaraz egin zenizkidan zure ahotik entzun nituen lehen hitzak. Baliorik iza]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">Ezagutu ginen egunean, euskaraz egin zenizkidan zure ahotik entzun nituen lehen hitzak. Baliorik izan ohi ez duen presentazio-hizketaldia izan zen, badakizu nolakoak izaten diren konpromisoz beteriko une horiek. Hautematen zitzaizun ez zeneukala ohitura handirik nire ohiko hizkuntzan mintzatzeko, ez zinen gauza esaldi sinple bate ere taxuz osatzeko. Izugarrizko esfortzua zen horregatik zuretzat, gu bion arteko elkarrizketetan zuk euskara erabiltzea, baina behartua zinen, elkartu gintuen jardunaren hizkuntza ofiziala euskara baitzen.</p>
<p style="text-align:justify;">Ziurrenik, ordura arte euskararekin izan zenuen erlazioa zure eskola-garaira mugatzen zen, galdetu beharrik ez ondorio horretara iristeko. Nahikoa izan zenuen zure bidean, nirekin (gutako batekin) topo egin zenuen arte, euskaraz ariketatxoren bat edo beste egitea, hizkuntza zaharrak lan handirik ez sortzeko. Seguru nahiz, gainera, subjektiboak erabili behar izaten ziren ariketa haiek primeran egiten zenituela, baina, ikasgelatik ateratakoan ez zitzaizun gutarron tentakulurik iristen begi-bistara, eta horrek, ez ginela existitzen pentsatzera bultzatu zintuen.</p>
<p style="text-align:justify;">Behin, elkarrekin bazkaritan ginela, akitu egin nintzen zure ezintasunaz. Gaizki egina, badakit, baina momentuak bultzatu ninduen barnekoa askatzera: “nirekin norbait hizketan ari denean komodo sentitzea atsegin dut, horregatik gustatzen zait biok hobekien moldatzen garen hizkuntzan hitz egitea”. Momentu hartantxe baimena eman nizun, ez zeneukan nirekin zeundenean euskaraz solasteko obligaziorik, gurutze-bidetik salbatu zintudan. Zure aurpegian pisu ikaragarria kendu bazenu jarriko zenukeen lasaitua sumatu nuen.</p>
<p style="text-align:justify;">Ez nizun geroztik euskarazko hitz xume bat ere entzun.</p>
<p style="text-align:justify;">Bada denbora puska elkar ikusten ez dugula, eta ziurrenik, etorkizunean ere, ez dugu topo egiteko okasio handirik izanen. Ni eta nire taldekook (talde hitza erabiltzen dut, nahiz eta beste hainbatek, etnia, kultura, arraza edo beste edozein hitz erabiltzeko inolako oztoporik ikusiko ez balu ere) urrun gaude zugandik, putzu sakon eta ilunen batean seguruenik. Ziur naiz ez duzula sekula euskararekin aurrerapausorik emango, ez baituzu beharrik eta beharrik gabe ez duzu aurrerapausorik emango eta beharra sortzea zure libertatean eskusartzea dela deritzat... Ajj...</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Euskara batua]]></title>
<link>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=19</link>
<pubDate>Thu, 10 Jul 2008 10:41:31 +0000</pubDate>
<dc:creator>markiniztarra</dc:creator>
<guid>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=19</guid>
<description><![CDATA[Euskara batuaren sorrera beti egon da eztabaidaz josita, eta ez dira eztabaida hauek gatazka politik]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p><em>Euskara batuaren sorrera beti egon da eztabaidaz josita, eta ez dira eztabaida hauek gatazka politikoa eta armatuaz libratu. Zenbait euskalkitan </em>h<em> letra ez zen ia ezertarako erabiltzen, eta batuan garrantzi handia lortu zuenez, hainbat pertsonek politikarekin nahastu nahi izan zuten letra mutua. Hurrengo bi adibideak Koldo Zuazok erakusten ditu bere </em>Euskara batua: ezina ekinez egina<em> liburuan.</em></p>
<p>La <em>h</em> es un símbolo político aunque lo nieguen muy sesudos señores, aunque vayan investidos de seráficos hábitos. Tan político como pueda ser la hoz y el martillo, la cruz gamada o las dos a la vez.</p>
<p style="text-align:right;"><em>Tus hijos y el euskera (El mito del "batua")<br />
Josu Arenaza</em></p>
<p>Agian, irakurle, ikurrintzat<em> h</em>-a zergaitik artu zuten jakin naiko duzu. Ba..., <em>h</em>-ari eleneraz ETA esaten zaiolako. ETArrak baitziran, ain zuzen, "el batua"ren sortzaille aiek danak!</p>
<p style="text-align:right;"><em>Bixente Latiegi</em></p>
<p><em>Eta bitxikeri bezala, baina ez aurrekoei arrazoia emateko asmoarekin, Euskaltzaindiaren leloa: </em>Ekin eta Jarrai<em>. Eta oraindik Entzutegi Nazionaletik pasa gabe!</em></p>
<p style="text-align:center;"><img class="aligncenter" src="http://www.erabili.com/zer_berri/berriak/1132268095/euskaltzaindia270.jpg" alt="" /></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Enseñar castellano o en castellano]]></title>
<link>http://jonkepa.wordpress.com/?p=4786</link>
<pubDate>Wed, 02 Jul 2008 19:01:39 +0000</pubDate>
<dc:creator>jonkepa</dc:creator>
<guid>http://jonkepa.wordpress.com/?p=4786</guid>
<description><![CDATA[
IKER MERCHÁN - Público
Tratar por igual a dos idiomas en dos situaciones tan diferentes como el e]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class="img_noticia ajuste_img_noticia"><img src="http://www.publico.es/resources/archivos/2008/7/2/1214985416965euskaradn.jpg" alt="" /></div>
<p><span class="fuente_fecha">IKER MERCHÁN - <a href="http://www.publico.es/131165/castellano/euskera/euskara/manifiesto/lengua">Público</a></span></p>
<p style="text-align:justify;">Tratar por igual a dos idiomas en dos situaciones tan diferentes como el euskara y el castellano es propugnar la supremacía del castellano. Porque, tan injusto es tratar diferente cosas iguales, como tratar igual cosas diferentes. ¿Realmente los firmantes del <span style="font-style:italic;">Manifiesto por la lengua común</span> que recientemente ha presentado un grupo de intelectuales buscan la igualdad entre los idiomas cooficiales y el español?</p>
<p style="text-align:justify;">He cursado infantil, primaria y buena parte de la carrera en euskara, y creo que conozco notablemente mejor el castellano. Eso sí, la capacidad para leer, escribir y expresarme que tengo en euskara jamás la hubiera tenido de no haber sido por esos años en clase. Y no soy un caso único. La predominancia del castellano en todos los ámbitos, salvo el escolar, en buena parte de Euskadi es casi absoluta.<!--more--></p>
<p style="text-align:justify;">Y no se trata de que los niños sepan sólo un idioma u otro. Que la lengua vehicular sea el euskara no reduce el nivel de español de los alumnos. Recientemente el Gobierno Vasco ha preferido que los alumnos vascos respondieran el examen PISA en castellano, aunque vinieran de ser educados con euskara como única lengua vehicular. Y consiguieron mejores resultados que otras comunidades a pesar de que, en teoría, estaban en desventaja.</p>
<p style="text-align:justify;">Sólo los que reciben las clases en euskara (al menos en mi zona, el Gran Bilbao) conocen ambas lenguas. Y creo que es el Estatuto de Autonomía el que insta a las instituciones a propugnar que los alumnos sepan euskara y castellano con fluidez cuando acaben las enseñanzas medias. La única forma sensata de conseguirlo es educando en el único modelo que en los veinte años que llevamos de escuela pública vasca ha demostrado que es capaz de transmitir las dos lenguas. El nivel de euskara de los del modelo A (lengua vehicular en castellano) es simplemente de chiste, mientras que el nivel de castellano de los de modelo D (lengua vehicular en euskara) es tan bueno como en el A.</p>
<p style="text-align:justify;">Tras dos décadas en las que el A claramente y de forma empírica ha fracasado y el D ha conseguido su objetivo, se quiere implantar el modelo exitoso. Pero, parece que algunos prefieren enseñar en español por encima de que aprendan español (y euskara).</p>
<p style="text-align:justify;">¿Quieres la libertad de que tu hijo no hable una lengua? Estupendo, ¿pensamos que el euskara es un idioma precioso pero que debería quedar relegado a los estudiosos de lenguas muertas como el arameo? Perfecto. Pero al menos hablemos claro y no lo vendamos como un asunto de justicia y equidistancia. Hay muchos que por convicciones políticas no quieren que sus hijos hablen euskara, lo cual me parece absolutamente legítimo. Eso sí, dudo que las convicciones políticas de nadie le conviertan en tan cerril como para que no quiera que sus hijos dominen el castellano (además, lo tiene difícil a no ser que viva en un pueblo recóndito).</p>
<p style="text-align:justify;">¿Que no se quiere una sociedad bilingüe? Pues, nada, se vota, se ganan las elecciones y se cambia. Los que han firmado ese manifiesto o están mal informados o les molesta la igualdad real entre lenguas (bueno, o el remedo de equiparación que tenemos en Euskadi). Si no, no se explica que crean necesario defender la única lengua que tiene una salud de hierro en Euskadi.</p>
<p style="text-align:justify;">Y que no comulgue con sus ideas no obsta para que aprecie el mérito de Fernando Savater y otros firmantes por defender sus convicciones con valentía a pesar de estar amenazados de muerte por la panda de asesinos que nos asola.</p>
<p><strong>NOTA: Lo mismo se puede decir del resto de lenguas españolas.</strong></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Ator, ator(Basque Christmas song): phonetic text]]></title>
<link>http://frozenfiremeidi.wordpress.com/?p=14</link>
<pubDate>Mon, 30 Jun 2008 07:20:43 +0000</pubDate>
<dc:creator>frozenfiremeidi</dc:creator>
<guid>http://frozenfiremeidi.wordpress.com/?p=14</guid>
<description><![CDATA[  2007년 2학기 [세계의 언어] 수업에서 바스크어 발표를 맡았을 때 이런 것]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>  2007년 2학기 [세계의 언어] 수업에서 바스크어 발표를 맡았을 때 <a href="http://www.buber.net/Basque/Music/Song/atorator.gif">이런 것</a>을 찾아 내어 조원들과 하루만에 뚝딱 연습해서 불렀<span style="text-decoration:line-through;">는데 나름대로 호평을 얻었</span>다. 아마 바스크의 크리스마스 캐롤로는 한국 초연……이었으면 좋겠다.</p>
<p>  어쨌든 그 뒤로도 늘 부르고 다녀서인지 그 노래를 가르쳐 달라는 사람이 가끔 나오길래 가사를 국제음성문자로 전사해 보았다. 포르투갈어 노래는 가사의 강세(주로 뒤에서 두 번째 음절)과 멜로디의 강세가 일치하는데 바스크어는 꼭 그렇지만도 않은 것 같다(바스크어는 주로 앞에서 두 번째 음절에 강세가 있다).</p>
<p><a href="http://frozenfiremeidi.wordpress.com/files/2008/06/atorator.pdf">http://frozenfiremeidi.wordpress.com/files/2008/06/atorator.pdf</a></p>
<p>  발표 후 유튜브에서 검색해 보았더니 다들 너무 거룩했다. 역시 새내기 여학생들이 대거 나와서 귀엽게 부른 '한국 초연'이 좀더 정감이 간다.<br />
<span style='text-align:center; display: block;'><object width='425' height='350'><param name='movie' value='http://www.youtube.com/v/gT9xsIsNps0'></param><param name='wmode' value='transparent'></param><embed src='http://www.youtube.com/v/gT9xsIsNps0&rel=0' type='application/x-shockwave-flash' wmode='transparent' width='425' height='350'></embed></object></span><br />
 </p>
<p>거룩하다는 말 취소. 오늘 락 버전을 발견할 줄이야…<br />
<span style='text-align:center; display: block;'><object width='425' height='350'><param name='movie' value='http://www.youtube.com/v/-Kn917hcuW8'></param><param name='wmode' value='transparent'></param><embed src='http://www.youtube.com/v/-Kn917hcuW8&rel=0' type='application/x-shockwave-flash' wmode='transparent' width='425' height='350'></embed></object></span></p>
<p>바스크어 철자 'z': 혀끝을 아랫니 뒤에 붙인 상태로 [s]를 발음한다.<br />
바스크어 철자 's': 혀끝을 윗잇몸 뒤쪽에 마찰시켜 [s]를 발음한다. 내 생각으로는 [s]의 권설음과 비슷한 것 같다.</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Nota Diario Berria - Euskera]]></title>
<link>http://solangetragodara.wordpress.com/?p=610</link>
<pubDate>Sun, 29 Jun 2008 15:58:20 +0000</pubDate>
<dc:creator>Blogger Master</dc:creator>
<guid>http://solangetragodara.wordpress.com/?p=610</guid>
<description><![CDATA[




 
 
Solange Tragodararen esperientzia Bilbon 
erredakzioa
Gay, lesbiana, transexual eta bisex]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div id="mantxeta">
<p class="inprimagailua"><a href="http://solangetragodara.files.wordpress.com/2008/06/berria_logotrans.gif"><img class="alignleft size-medium wp-image-611" src="http://solangetragodara.wordpress.com/files/2008/06/berria_logotrans.gif?w=282" alt="" width="282" height="51" /></a></p>
<p class="inprimagailua"><a title="albistea inprimatu" href="top.print()"></a></p>
</div>
<div id="edukia">
<p> </p>
<p> </p>
<h2><span class="titularra"><span style="color:#333399;">Solange Tragodararen esperientzia Bilbon </span></span></h2>
<p><span class="sinadura">erredakzioa</span></p>
<p>Gay, lesbiana, transexual eta bisexualen eguna den ekainaren 28aren harira, Hegoak elkarteak hainbat ekitaldi antolatu ditu Bilbon. Horietako bat da Solange Tragodara Peruko aktibista lesbianak <em>De Lima a Bilbao: Tránsito de activista a solicitante de asilo</em> izenburupean emango duen hitzaldia. Tragodara perutarra da jaiotzez, eta, genero arazoak direla eta, handik alde egin behar izan zuen eta Bilbon errefuxiatu. Gaur arratsaldean bere esperientzia pertsonala kontatuko du. Solasaldia Hegoak kolektiboak Bilboko San Frantzisko auzoko Maiatzaren 2a kalean duen lokalean izango da, 20:00etatik aurrera.</p>
<p>Hitzaldia amaituta, iluntzean, Nesken Festa egingo dute lokal berean. DJ Patriciak animatuko du giroa bere musikarekin. Gaueko 23:00etan izango da, eta sarrera doan da.</p>
<p> </p>
<p><strong>Hitzaldia.</strong> <em>De Lima a Bilbao: Tránsito de activista a solicitante de asilo</em>. Hizlaria: Solange Tragodara. <strong>Lekua: </strong>Bilboko Hegoak-en egoitzan. <strong>Noiz:</strong> Gaur, 20:00etan.</div>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Gizona bere bakardadean]]></title>
<link>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=16</link>
<pubDate>Thu, 26 Jun 2008 14:40:52 +0000</pubDate>
<dc:creator>markiniztarra</dc:creator>
<guid>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=16</guid>
<description><![CDATA[Bernardo Atxagak Gizona bere bakardadean eleberrian arrantzale andaluz, gailego eta euskaldunen arte]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p><em>Bernardo Atxagak </em>Gizona bere bakardadean<em> eleberrian arrantzale andaluz, gailego eta euskaldunen arteko desberdintasunak modu bitxi batean aztertu zituen. Batere oinarri zientifikorik gabe, pentsatzen duguna baina errealistagoa izan daiteke...</em></p>
<p>"Aurrena gauza bat esango dizuet, asko animatuko zaituena", adierazten zien oso tonu serioan ikasle berrien betizutasuna aprobetxatuz. "Ba, estudio bat egin omen duk barku handietan ibiltzen diren marinelekin, eta, beste gauzen artean, marinel horiek portu batera iristean nola jokatzen duten aztertu omen diate. Eta begira zer gauza interesgarria, begira zer alde handia marinel andaluz, gailego eta euskaldunen artean. Andaluzak, iritsi portu batera hilabete bat-edo itsasoan pasa ondoren, eta aurrenekoak izaten omen dituk barkutik jaisten. Eta jaitsitakoan ahalik eta gehiena urruntzen omen dituk portutik, hirian barruratzen omen dituk. Gailegoak, berriz, berkutik jaitsi eta portuan gelditzen omen dituk, han ingurutik bueltaka. Eta euskaldunak? Ba, euskaldunak barkuan geratzen omen dituk, atera gabe. Batzuk arropak konpontzen, besteak bazkari berezi bat egiten, hurrengo batzuk kartetan... baina, nolanahi ere, denak barkuan. Eta zer esan nahi du horrek? Nire ustez, euskaldunak oso ondo etsitzen duela espazio txikietan, nahikoa zaiola paseatzeko ehun metro karraturekin. Beste hitzetan esanda, eta ja ja hau asko interesatzen zaizue zuei, euskaldunak oso ondo prestatuak gaudela gartzelan egoteko."</p>
<p style="text-align:right;"><em>Gizona bere bakardadean<br />
Bernardo Atxaga</em></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Euskal Herri imajinario baten alde]]></title>
<link>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=14</link>
<pubDate>Fri, 20 Jun 2008 08:56:34 +0000</pubDate>
<dc:creator>markiniztarra</dc:creator>
<guid>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=14</guid>
<description><![CDATA[Euskal Herriaren nortasuna eta etorkizuna defendatzerakoan, gehienetan Historia liburuetara jotzen d]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p><em>Euskal Herriaren nortasuna eta etorkizuna defendatzerakoan, gehienetan Historia liburuetara jotzen dugu, gure iragan askea edo Nafarroako Erreinua goratuz. Hala ere, espainiar nazionalistek beti dute bere Historia propioa hauei aurre egiteko, eta azkenean Historiari buruzko amaiera gabeko eztabaidak sortzen dira; ea zer herrialde den zaharragoa, Historia manipulatzearen salaketak... Santi Leoné-k, gure izaera, abertzaletasuna eta independentzia aldarrikatzeko etorkizunera begiratzea gomendatzen digu, abiapuntua oraina izanik, Historiaren auzia behingoz baztertuz.</em></p>
<p>Euskal Herria herri asmatua da; argudioa, erne egonez gero, hamaika tokitan aditzen ahal da irratiko solasaldietan, mahai-inguru politikoetan, iritzi artikuluetan. Espainia, berriz, ia-ia lurra sortu zenetik existitu da, ez du asmatzailerik behar izan. Hori diote jende frankok, eta begirunez entzuten die batek baino gehiagok. Hori etengabe errepikatzen dutenek, barkatu atrebentzia, ez dute ideiarik. Hala ere, ez gaitezen oso gogorrak izan; gutixko leitzen dutelakoan nago (izan ere, ez baitute denborarik, egun osoa irrati batetik bertzera). Euskal Herria herri asmatua dela diote ez gutxik Espainian: jakin gabe izan bada ere, asmatu egin dutela erranen nuke nik. Izan ere, horrexegatik existitzen gara, geure burua asmatu dugulako, asmatuz goazelako.</p>
<p style="text-align:right;"><em>Euskal Herri imajinario baten alde<br />
Santi Leoné</em></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Euskara]]></title>
<link>http://caceresuniversal.wordpress.com/?p=24</link>
<pubDate>Sun, 15 Jun 2008 05:57:25 +0000</pubDate>
<dc:creator>mmangut</dc:creator>
<guid>http://caceresuniversal.wordpress.com/?p=24</guid>
<description><![CDATA[
]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:center;"><a href="http://caceresuniversal.files.wordpress.com/2008/06/euskadi.gif"><img class="alignnone size-thumbnail wp-image-25" src="http://caceresuniversal.wordpress.com/files/2008/06/euskadi.gif?w=128" alt="" width="128" height="85" /></a><a href="http://caceresuniversal.files.wordpress.com/2008/06/navarra.gif"><img class="alignnone size-thumbnail wp-image-26" src="http://caceresuniversal.wordpress.com/files/2008/06/navarra.gif?w=128" alt="" width="128" height="85" /></a></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Leopoldo María Panero eta poesia]]></title>
<link>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=10</link>
<pubDate>Fri, 13 Jun 2008 08:08:17 +0000</pubDate>
<dc:creator>markiniztarra</dc:creator>
<guid>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=10</guid>
<description><![CDATA[Gaurko testutxoa Leopoldo María Panero hartzen du protagonistatzat, eta bere izaera umorea eta iron]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p><em>Gaurko testutxoa <a href="http://www.escritores.org/panero.htm">Leopoldo María Panero</a> hartzen du protagonistatzat, eta bere izaera umorea eta ironia puntu batekin deskribatzen du.</em></p>
<p>Leopoldo Maria Panerok bi eskumuturrak moztu zituen manikomioko tailerreko zerra elektrikoarekin. Moztu eta patiora bota zituen. Leiho ondoan odolusten ari zen bitartean, eroak, eroak zaintzen dituzten ero bikoitzak, kazetariak, estatuko presidentea, kultur ministroa, alkatea, kultur zinegotzia, kritiko literarioak, poeta gazteak, eta abar, hasi ginen agertzen patioa inguratzen zuen leihoetan. Hantxe denak esku horiei begira. Eta eskuak mugitu egin ziren, erantzun egin zuten. Hatzak eskuaren baitara bildu ziren, hatz guztiak, esku bakoitzeko hatz luzeak izan ezik.</p>
<p style="text-align:right;"><em>Kaxa huts bat<br />
Beñat Sarasola</em></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Volksgeist, herri gogoa]]></title>
<link>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=8</link>
<pubDate>Thu, 12 Jun 2008 16:40:15 +0000</pubDate>
<dc:creator>markiniztarra</dc:creator>
<guid>http://markiniztarra.wordpress.com/?p=8</guid>
<description><![CDATA[Eurocopa martxan dagoela aprobetxatuz, interesgarria iruditu zait nazionalismoari buruzko hurrengo b]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Eurocopa<em> martxan dagoela aprobetxatuz, interesgarria iruditu zait nazionalismoari buruzko hurrengo burutazioa jartzea. Liburua askoz sakonagoa da, baina hemen ikusten den eredua oso grafikoa da eta ulerterraza. Ea gustatzen zaizuen.</em></p>
<p>Gaur egun, aitortu beharra dago, poesia eta heroikotasun gutxiagoz topatzen ditugu noski Volksgeist nazionalen errepresentazio arruntenak: kirol ekipo nazionaletan-eta. Ikustea dago nazioarteko lehiaketa batean futbol talde nazionalak nola hartzen duen karaktere eta izpiritu nazionalaren izaera ("furia espainola", "diziplina alemana", "irudimen italiarra"). Eta horregatik, politika serioan ere-"masa bulgareak" aparte alegia-, Estaturik gabeko nazioen zailtasunak kirol ekipo nazional baimendua lortzeko, eta asmo horren beraren printzipiozko gaitzespenaren arrazoia orobat: izan ere, ekipo nazionala eduki nahi izatea nazionalismoa da - edukitzea, ez.</p>
<p style="text-align:right;"><em>Volksgeist - Herri gogoa, Ilustraziotik Nazismora<br />
Joxe Azurmendi</em></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[ENTREVISTA EN NABARRERIA.COM]]></title>
<link>http://gorairunea.wordpress.com/?p=103</link>
<pubDate>Mon, 09 Jun 2008 09:31:37 +0000</pubDate>
<dc:creator>gorairunea</dc:creator>
<guid>http://gorairunea.wordpress.com/?p=103</guid>
<description><![CDATA[Dani Saralegi pertenece a la plataforma Gora Iruñea!. Esta ha preparado para los próximos sanfermi]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Dani Saralegi pertenece a la plataforma Gora Iruñea!. Esta ha preparado para los próximos sanfermines, un espacio en la Taconera que prevé acoger más de 50 actos organizados por el movimiento popular. Sin embargo, todavía no han recibido respuesta por parte del Ayuntamiento sobre su instalación.  La Federación de Peñas, que está integrada también en Gora Iruñea!, manifestó, la semana pasada que, a pesar de ello, prosiguen con el proyecto.</p>
<h4>¿En qué va a consistir la propuesta de la Taconera y el programa de los sanfermines populares?</h4>
<p>La propuesta de la Taconera es la propuesta que los colectivos y personas que componemos el movimiento popular queremos ofrecer a toda la ciudadanía durante los sanfermines. Es una propuesta que se viene trabajando desde hace meses, partiendo de la experiencia del año pasado, y que consiste en la adecuación de un espacio festivo, en este caso, en la Taconera, en donde podamos disfrutar de las fiestas desde una filosofía popular, participativa, euskaldun y paritaria.</p>
<p>En cuanto al programa de los sanfermines populares es un programa que devuelve el protagonismo a la ciudadanía, a los colectivos, en definitiva, a las vecinas y vecinos de la ciudad. Teniendo en cuenta que el programa «oficial» es un programa hecho a la medida de quien gobierna la ciudad y de las empresas que lo patrocinan y esponsorizan, el programa de los sanfermines populares es un programa que devuelve las calles a la ciudadanía, rescatando el carácter espontáneo que, poco a poco, se ha ido perdiendo y olvidando en muchos de los actos organizados desde el Ayuntamiento.</p>
<h4>¿Cuáles son los actos más destacables de ese programa popular?</h4>
<p>Por un lado, está el programa popular que va a llenar de espontaneidad, cultura propia y euskara, música y danzas, alegría y compromiso las calles y plazas de Iruñea durante las fiestas. Y por otro, está el programa concreto para el espacio popular de la Taconera, en donde va a haber lugar para todo tipo de actividades dirigidas a grandes, jóvenes y txikis, a mujeres y hombres y diferentes gustos y sensibilidades. Va a haber actos dirigidos específicamente a los y las txikis, a la gente mayor, a los gaztes, espectáculos de sobremesa, actividades durante la hora de los toros, como alternativa de fiesta y ocio para quien no participa en esa actividad, conciertos para todos los gustos durante la noche y música y danzas durante todas las horas del día.</p>
<h4>¿Cómo ha sido el proceso de negociación con el Ayuntamiento?</h4>
<p>Las negociaciones con el Ayuntamiento están siendo intensas y, por nuestra parte, con una filosofía de colaboración que, desgraciadamente, no vemos en la otra parte. Nos hemos reunido con las concejalías de Protección Ciudadana, Cultura y Participación Ciudadana. Hemos trasladado la propuesta en subcomisiones de la llamada Mesa de los sanfermines e, incluso, hemos tenido la oportunidad de exponer el proyecto a la alcaldesa.</p>
<p>La respuesta de pasillos ha sido que Iruñea, durante las fiestas, tiene sus calles muy saturadas y que no solamente no hay que pensar en montar nuevas actividades sino que incluso, desde el propio Ayuntamiento, están barajando la posibilidad de quitar actos que se realizan en la calle. Esta posición, aparte de no estar de acuerdo con ella, porque precisamente la base de los sanfermines creemos que se encuentra en la calle, se cae por su propio peso ya que la propuesta de la Taconera serviría en gran medida para «aligerar» el centro de la fiesta.</p>
<p>La respuesta oficial dada en una comisión del Ayuntamiento es que ninguna plaza o calle de la ciudad se puede ceder a ningún grupo privado ya que son espacios públicos. Esta aseveración, aparte del contenido cínico y de burla que contiene, nos parece una barbaridad que lo diga una concejala de UPN, cuando es este grupo el que, desde que gobierna el Ayuntamiento, lo único que ha hecho en sanfermines ha sido privatizar la fiesta y esponsorizarlas de tal manera que actualmente las fiestas están montadas para grupos empresariales y mediáticos.</p>
<p>Que se nos considere a los colectivos de Gora Iruñea! grupos privados, demuestra el desconocimiento y lejanía con las organizaciones vecinales, sociales, culturales y populares que tienen los actuales responsables del Ayuntamiento de Iruñea. Por otro lado, hemos trasladado la propuesta a los diferentes grupos de la oposición siendo recibida por éstos gratamente.</p>
<p>La última noticia que hemos recibido es que el Ayuntamiento, después de años de reivindicación, ha decidido trasladar el Euskal Txokoa, Euskal Musika, de la programación oficial a Vistabella, junto a la carpa del Nafarroa Oinez. Creemos que es una buena oportunidad para crear un espacio popular entre los tres lugares y, desde luego,, por parte de Gora Iruñea!, Estamos totalmente dispuestos a colaborar entre todas las partes a la hora de organizar tanto la infraestructura como la programación de los diferentes espacios.</p>
<h4>¿Qué sucederá si no otorgan los permisos?</h4>
<p>Los colectivos que formamos Gora Iruñea! vamos a seguir trabajando para que los sanfermines populares sean una realidad, y no vamos a escatimar en ninguna medida que suponga el entendimiento entre el Ayuntamiento y la plataforma. De la misma manera, presionaremos con todas nuestras fuerzas para lograr los permisos necesarios. Sinceramente, creemos que el Ayuntamiento debe reflexionar y reconocer que la colaboración entre la administración y la ciudadanía es el único camino para el buen desarrollo de la propia ciudad y, en este caso, de las fiestas.</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Ortuellan "BADAKIT"]]></title>
<link>http://iesortuellabhi.wordpress.com/?p=153</link>
<pubDate>Mon, 02 Jun 2008 08:39:06 +0000</pubDate>
<dc:creator>Patxo Landa</dc:creator>
<guid>http://iesortuellabhi.wordpress.com/?p=153</guid>
<description><![CDATA[
Gure Institutuan “Badakit” jokoaren finala maiatzaren 17an ospatu genuen jolasa eta euskara uzt]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:center;"><span style='text-align:center; display: block;'><object width='425' height='350'><param name='movie' value='http://www.youtube.com/v/ESSnWLDevcE'></param><param name='wmode' value='transparent'></param><embed src='http://www.youtube.com/v/ESSnWLDevcE&rel=0' type='application/x-shockwave-flash' wmode='transparent' width='425' height='350'></embed></object></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:1cm;"><span lang="EU">Gure Institutuan “Badakit” jokoaren finala maiatzaren 17an ospatu genuen jolasa eta euskara uztartuz.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:1cm;"><span lang="EU"><!--[if !supportEmptyParas]--><!--[endif]--></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:1cm;"><span lang="EU">Finalera ailegatu baino lehen, euskara klaseetan hiru edo lau kideko taldeak eratu ziren eta jokalariek galderei erantzuteko abilezia erakutsi zuten. Mailaz maila multzoak kanporatu ziren hiru talde finalistak sortu arte, eta hauek, bideokameraz grabatuta ekitaldi-aretoan jarritako proiekzio-pantaila baten bidez, ikastetxekide guztien aurrean berriro adierazi ziguten gai desberdinetan daukaten jakituria. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:1cm;"><span lang="EU"><!--[if !supportEmptyParas]--><!--[endif]--></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:1cm;"><span lang="EU">Normalkuntza Proiektuan agertzen diren helburuak kontuan izanik, euskarazko “tribial” honekin <em>zuzeneko programa</em> dibertigarria<em> </em>egin zen eta bide batez, klaseetan ikasitako arloak gogoratu ziren.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:1cm;"><span lang="EU"><!--[if !supportEmptyParas]--><!--[endif]--></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:1cm;"><span lang="EU">Hurrengora arte!!!</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:1cm;">NORMALKUNTZA BATZORDEA</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Luzatu bostekoa!]]></title>
<link>http://arrosadiaehe.wordpress.com/?p=41</link>
<pubDate>Wed, 21 May 2008 12:55:40 +0000</pubDate>
<dc:creator>arrosadiaehe</dc:creator>
<guid>http://arrosadiaehe.wordpress.com/?p=41</guid>
<description><![CDATA[Gaur ospatuko du berriak bere 5. urteurrena Iruñeko Maisonnave hotelean. 2003ko otsailaren 20an itx]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Gaur ospatuko du berriak bere 5. urteurrena Iruñeko Maisonnave hotelean. 2003ko otsailaren 20an itxi zuten Euskaldunon Egunkaria, baina ez zuten euskaldunok isilaraztea lortu, <em>Egunero</em> argitara agertzen baizen egunero, bere izenak dioen bezala. Baina euskaldun ororen laguntzarekin Euskaldunon Egunkariaren pareko egunkari bat sortu zen, berria. Kontatutakoa orain bost urte gertatu zen eta aurten, itxieraren 5. urteurrena salatu genuen moduan, Berria kazetaren urtemuga ospatuko dugu. ZORIONAK BERRIA, ZORIONAK EUSKAL HERRIA!</p>
<p>Hemendik hilabetera ekitaldi nazionala eginen da Donostiako Kursaalean.</p>
<address>Zer? Berria egunkariaren 5. urtemugaren ospakizuna</address>
<address>Non? Iruñeko Maisonave hotelean</address>
<address>Noiz? Gaur, maiatzak 21, arratsaldeko 20:00tan</address>
<p style="text-align:right;"><a href="http://www.berria.info/edizioa_ikusi.php?id=27244" target="_blank">Informazio gehiago berriaren webgunean</a></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Tuteran maiatzaren 23an...]]></title>
<link>http://ateakzabalik.wordpress.com/?p=20</link>
<pubDate>Wed, 21 May 2008 08:26:19 +0000</pubDate>
<dc:creator>ateakzabalik</dc:creator>
<guid>http://ateakzabalik.wordpress.com/?p=20</guid>
<description><![CDATA[
 
17:00etatik aurrera
Argazki erakusketa, bideoak eta panelak jarriko ditugu.
Ikasleek lagunak gonb]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;"><strong><span style="font-family:Verdana;"></span></strong></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;"><span style="font-family:Verdana;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;"><span style="font-family:Verdana;">17:00etatik aurrera</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;"><span style="font-family:Verdana;">Argazki erakusketa, bideoak eta panelak jarriko ditugu.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;"><span style="font-family:Verdana;">Ikasleek lagunak gonbidatuko dituzte, eta guztion artean "klaseak" emango ditugu.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;"><span style="font-family:Verdana;">(bertako komunikabideak, laguntzaileak eta eragileak ere gonbidatuko ditugu)</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;"><span style="font-family:Verdana;">20:00etan </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;"><span style="font-family:Verdana;">Hurbildutako guztion artean poteo euskalduna egingo dugu, eta bukatzeko afaria.</span></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[DONIBANEKO AEK VIII. KARPA]]></title>
<link>http://gorairunea.wordpress.com/?p=90</link>
<pubDate>Wed, 21 May 2008 07:46:05 +0000</pubDate>
<dc:creator>gorairunea</dc:creator>
<guid>http://gorairunea.wordpress.com/?p=90</guid>
<description><![CDATA[
Larunbata 24an, Trinitariosen zelaian:
10:00- 3&#215;3 futbol txapelketa
         10:30- Da]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://gorairunea.files.wordpress.com/2008/05/kartela-a3-marrazkilorea.jpg"><img class="alignnone size-medium wp-image-91" src="http://gorairunea.wordpress.com/files/2008/05/kartela-a3-marrazkilorea.jpg?w=300" alt="" width="447" height="290" /></a></p>
<p>Larunbata 24an, Trinitariosen zelaian:</p>
<p><span style="font-family:Comic Sans MS;">10:00- 3x3 futbol txapelketa</span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-family:'Comic Sans MS';" lang="EU"><span>         </span>10:30- Dantzari txikien 8.topaketa (eta gero txokolate jatea)</span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-family:'Comic Sans MS';" lang="EU"><span>         </span>12:00- Fanfarrea- txalapartariak</span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-family:'Comic Sans MS';" lang="EU"><span>         </span>Ardo dastaketa herrikoia.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-family:'Comic Sans MS';" lang="EU"><span>         </span>14:30- Herri bazkaria (txartelak Toki Eder Ostatuan eta AEK-ko euskaltegietan-</span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-family:'Comic Sans MS';" lang="EU"><span>         </span>17:00tik aitzin: dantzaldia, aparteko giroa, talde sorpresa…</span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-family:'Comic Sans MS';" lang="EU"></span></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[EUSKAL ASTEA JARANA PEÑAN]]></title>
<link>http://gorairunea.wordpress.com/?p=89</link>
<pubDate>Tue, 13 May 2008 11:51:00 +0000</pubDate>
<dc:creator>gorairunea</dc:creator>
<guid>http://gorairunea.wordpress.com/?p=89</guid>
<description><![CDATA[EGITARAUA:
Maiatzaren 10ean Larunbata: Haurrendako ipuin kontalaria euskaraz arratsaldeko 17:30tan p]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>EGITARAUA:</p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:small;"><span style="font-family:Times New Roman;"><strong><span>Maiatzaren 10ean Larunbata</span></strong><span>: Haurrendako ipuin kontalaria euskaraz arratsaldeko 17:30tan peñako egoitzan.</span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span><span style="font-size:small;font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:small;"><span style="font-family:Times New Roman;"><strong><span>Maiatzaren 13ean Asteartea: </span></strong><span>Euskal mitologiari buruzko hitzaldia, gazteleraz. Arratsaldeko 20:00tan peñan bertan</span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span><span style="font-size:small;font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:small;"><span style="font-family:Times New Roman;"><strong><span>Maiatzaren 15ean Osteguna:</span></strong><span> Mendigoizaletasunari buruzko hitzaldia <em>José Manuel Altuna, peñakidearen eskutik. </em>Arratsaldeko 20:00tan peñan bertan</span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span><span style="font-size:small;font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:small;"><span style="font-family:Times New Roman;"><strong><span>Maiatzaren 17ean Larunbata</span></strong><span></span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent:-18pt;margin:0 0 0 72pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span><span style="font-size:small;">-</span><span style="font:7pt &#34;">         </span></span><span style="font-size:small;">12etan triki-poteo peñatik Herritriki alaitasunarekin.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent:-18pt;margin:0 0 0 72pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span><span style="font-size:small;">-</span><span style="font:7pt &#34;">         </span></span><span style="font-size:small;">Herri bazkaria eta <strong>“Jarana Kantuz”</strong> jai mundiala ospatuko dugu. Honetarako bazkal ostean Niko Etxarten laguntza izanen dugu.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent:-18pt;margin:0 0 0 72pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span><span style="font-size:small;">-</span><span style="font:7pt &#34;">         </span></span><span style="font-size:small;">Txartelaren prezio 20€ izango da, isurkinek barne daude baina kubatak a parte izango dira.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent:-18pt;margin:0 0 0 72pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span><span style="font-size:small;">-</span><span style="font:7pt &#34;">         </span></span><span style="font-size:small;">Gauean afari autogestionaturik<span>  </span>eta barra irekita izango dugu.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:small;font-family:Times New Roman;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:small;font-family:Times New Roman;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:small;font-family:Times New Roman;">Bestalde maiatzaren 31ean, larunbata, Aldezaharreko Jaia ospatzeko barra irekiko dugu “vermutikoren” orduan. Jarauta kalean zehar Taxarangak eta dantzariak izango dira.</span></p>
<p> </p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Pais Vasco &amp; Northern Ireland - The Triumph of Nonviolence &amp; the Futility of Terror ]]></title>
<link>http://smartborders.wordpress.com/?p=183</link>
<pubDate>Mon, 12 May 2008 08:34:17 +0000</pubDate>
<dc:creator>Matthew Webster</dc:creator>
<guid>http://smartborders.wordpress.com/?p=183</guid>
<description><![CDATA[The tree is a gutted stump.  Leafless and hollow, rootless and pale, it&#8217;s only apparent purpo]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:left;">The tree is a gutted stump.  Leafless and hollow, rootless and pale, it's only apparent purpose seems to be as an up-ended boat, perhaps, or a reminder of the ravages of time.  This old <em>robla,</em> or oak tree, however, symbolizes the home rule of an entire region named <em>Pais Vasco</em> in northern Spain.  In its gnarled trunk and knotty bark is contained the story of terror, hate, rebellion, nonviolence, and diplomacy. </p>
<p>Much like Northern Ireland had its Troubles, Vasco still has its ETA.  The ETA is a nationalist terrorist group who continues to perpetuate a self-defeating cycle of violence to plead for Vasco's secession from Spain.  A clear minority, especially in cosmopolitan cities such as Bilbao, the ETA and Northern Ireland's IRA both have hurt public opinion via their efforts, detracting from the largely successful nonviolent diplomacy of the <a href="http://www.boston.com/news/world/europe/articles/2008/04/10/10th_anniversary_of_belfast_peace_deal/" target="_blank">Belfast Good Friday Agreement</a> or the Vasco home-rule compromise.  Both of these nonviolently reshaped their countries, permitting a peaceful resolution to decades-old problems of colonialism and home-rule rebellions.</p>
<p>The forest here is beautiful and full.  Acorns adorn the ground, just as they surely did in the 10th and 11th centuries when the first Vasque representatives met around an oak tree to discuss commonalities and compromises.  They developed a charter and representatives from each of every town in the region, so that all had a say in collective decisions.  Because of their unique form of democracy, they abolished torture and instituted <em>habeus corpus</em> much earlier than the rest of Europe during the Dark Ages.  Aroun this oak tree in Gernika, the Vasques could gather, despite their regional dialectical differences and provincial distinctions, to dialogue and come to working solutions.</p>
<p><img class="aligncenter size-medium wp-image-184" src="http://smartborders.wordpress.com/files/2008/05/guernica.jpg" alt="Picasso\'s Guernica" /></p>
<p>All changed, though, with repression beginning in the late 1800s.  During the Spanish Civil War, the anti-Franco opposition centered in the Vasque region.  On April 26, 1937, Franco's troops destroyed <a href="http://www.eitb24.com/html/infografias/gernika70/index_en.html" target="_blank">Gernika</a>, burning it to the ground not because it was a military base or an important port, but because it stood as the heart of the citizenry of Pais Vasco.  Franco wanted to send tremors through the heart of the resistance, and that end he demolished centuries-old cathedrals, leveled familial homes, and destroyed most the meeting hall dating back nine centuries.  The oak tree was obliterated in this intense bombing.</p>
<p>But even violence can be redeemed, even hate can be cured.  Today a new tree grows in the old one's place, right next to the Meeting Hall where Pais Vasco governs itself with home rule within the constraints of Spain.  Euskara, the official Vasque language which is a unique cross between Romanian and Finnish, is taught in the <em>primarios</em> right alongside Castellano Spanish.  The ETA, with all its bluster and hate, has killed 1000 people in the last 40 years, including a parking lot I used in Santender.  But largely, the people here have developed a workable peace with the rest of Spain and the E.U. </p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[NUPeko EUSKAL JAIA 08]]></title>
<link>http://gorairunea.wordpress.com/?p=87</link>
<pubDate>Fri, 09 May 2008 06:55:53 +0000</pubDate>
<dc:creator>gorairunea</dc:creator>
<guid>http://gorairunea.wordpress.com/?p=87</guid>
<description><![CDATA[

Duela 20 urte sortu zenetik UPNA-k Euskal Herriaren eta Euskal Herritarren eskubideak ukatzen diha]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><a href="http://gorairunea.files.wordpress.com/2008/05/euskal-jaia-kartela.jpg"><img class="aligncenter size-medium wp-image-88" src="http://gorairunea.wordpress.com/files/2008/05/euskal-jaia-kartela.jpg" alt="" /></a></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">Duela 20 urte sortu zenetik UPNA-k Euskal Herriaren eta Euskal Herritarren eskubideak ukatzen dihardu, urteroko borroka eta eskaerei muzin eginez. Egunetik egunera, aldaketaren premia gero eta nabariagoa da, eredu unibertsitarioaren aldaketaren premia alegia.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>         </span>Hutsune hau betetzeko asmoarekin, urte luzeetako aldarrikapena aintzat hartuta, Udako Euskal Unibertsitateak (UEU), Nazio Eztabaida Guneak (NEG) eta Euskara Kontseiluak Euskal Unibertsitatearen sorreran<span>  </span>lehenbiziko adreilua jarri zuten honen aldeko Sustapen Batzordea sortuz eta Euskal Unibertsiatearen sorrera 2011rako finkatuz pasaden Martxoaren 22an eginiko prentsaurrekoan azaldu zuten bezala.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>         </span>Guk ere argi dugu Euskal Unibertsitatea dela alternatiba bakarra; ez Euskal Herrian kokatua egonda Espainiaren menpe dagoen unibertsitaterik, baizik eta euskara ardatz izango duen Euskal Unibertsitatea. Euskal Unibertsitatea izango da euskaraz ikasi ahal izateko benetako aukera emango diguna, euskaldunak izanik Euskal Herrian ikastea ahalbidetuko diguna, subjektu moduan tratatuko gaituena, emakume eta gizonezkoen arteko parekidetasuna bultzatuko duena, parte hartzen utziko diguna, gure hitza aldarrikatzeko aukera emango diguna… hots, gure eskubideak bermatuko dituena.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;font-family:TTA2074468t00;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>                        </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>         </span>Proiektu honen alde gaudenok gure harritxoa jarri nahi dugu bere<span>  </span>jendarteratzean eta horregatik eguneroko aldarrikapenez gain Euskal Jaia ospatuko dugu sozializazio zabala egin asmoz.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>         </span>Euskal Jaia,<span>  </span>Nafarroako Unibertsitate Publikoan urtero ospatzen den jaia dugu. Aurten ere, Maiatzaren 9an Trinitariosen burutuko da. Napartar euskaltzale, ezkertiar eta abertzaleen baterajotze hau Euskal Unibertsitatearen jendartaratzea gauzatzeko zita ezin hobea/ paregabea dugu.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span><span style="font-size:small;font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span><span><span style="font-size:small;">            </span></span></span><span style="font-size:14pt;">Lehendabiziko Euskal Jaia 1991-92 ikasturtean burutu zen Euskal Adarrak deitua. Batik bat euskararen eta euskal kulturaren aldeko jai aldarrikatzaile hartan hitzaldi, tailer, bazkari… bidez egungo Unibertsitate espainol honen eredu jasangaitza salatu eta berau aldatu nahia erakutsi zen.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>         </span>Ordutik hona, jarritako trabak gaindituz, zailtasunak zailtasun,<span>  </span>urtero Euskal Jaia antolatu<span>  </span>izan da. Eta ez hori bakarrik, pixkana pixkanaka guztion ahalegin, asmo on eta konpromisoarekin jaiaren dimentsioa handituz joan<em> </em>da<em>.</em></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>         </span>Iazko Euskal Jaian egin genuen Euskal Unibertsitatearen aldarrikapena<span>  </span>lehendabiziko aldiz. Egun osoko jaia antolatu genuen; eta jai giro hura aprobetxatu genuen asmo honen berri emateko, ekitaldi ikusgarri baten bitartez. Euskal Herriaren eraikuntzaren eta garapenean<span>  </span>oinarritutako egitasmo honen jendartaratzean pausu bat eman bagenuen ere, nahikoa ez zela uste eta aurten salto bat ematera goaz!</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>         </span>Gure aburuz, Euskal Nazioa sortze bidean pausu oso garrantzitsua da honako ezaugarriak ardatz dituen Euskal Unibertsitatearen sorrera: </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">1. Euskaldunen unibertsitate eleanitza.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">2. Euskararen hizkuntza-komunitatea eratzeko eta garatzeko erakundea.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">3. Gizartearen parte-hartzearen sustatzailea, herriaren zerbitzura dagoena eta demokratikoa.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">4. Euskal Herriaren eraketa soziopolitikorako lagungarria.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">5. Europako unibertsitate-esparruan homologarria.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>         </span>Horregatik uste dugu proiektu honen jendartaratzea ezinbestekoa dela; ziur gaudelako gure moduan Euskal herritar askok eta askok bat egingo dutela agian oraindik asko ezagutzen ez duten proiektu honekin. Aldarrikapenaren dimentsioa handitzea izanik aurtengo Euskal Jaiaren helburu nagusia eredu organizatiboaren dimentsioa ere handitu dugu, hainbat lantaldetan banaturik ikasle mordoa inplikatuz. Denon artean jarraian datorren egitaraua osatu dugu:</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">10:00<span>  </span>JAIAREN HASIERA</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>         </span><span> </span>Mus txapelketa</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">11:00<span>  </span>Tailer ta erakustaldiak: grafitiak, malabareak, kapoeira, hip hop...</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">12:00<span>  </span>Mania</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">13:00<span>  </span>Euskal Dantzak</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">14:30<span>  </span>Bazkaria + Gartxot</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">17:00<span>  </span>Herri kirolak + Batukada</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">18:00<span>  </span>Kontzertua (Skatu)</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">18:30<span>  </span>Ekitaldia</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">19:00 – 19:30 Kontzertua </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span>         </span>Honenbestez, Euskal Jaian parte hartzera gonbidatzen zaituztegu. Ederki pasatzeaz gain, bultzada ederra emango diogu Euskal Herriari. Guztion artean Euskal Unibertsitatea eraikitzera goaz!!</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-family:Times New Roman;"><span style="font-size:14pt;"><span>         </span>Euskal Unibertsitatearen inguruko informazio gehiago nahi izanez gero </span><span style="font-size:14pt;"><a href="http://www.euskaleskola.org/"><span style="color:windowtext;">www.euskaleskola.org</span></a> edo <a href="http://www.unibertsitatea.net/"><span style="color:windowtext;">www.unibertsitatea.net</span></a> web orrietan topatuko duzue. </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:justify;margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align:center;margin:0;" align="center"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-family:Times New Roman;">GUK GEUREA, EUSKAL UNIBERTSITATEA!!!</span></span><span style="font-size:14pt;"></span></p>
<p> </p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[III. Euskal Kultur Astea - Miquel Gross i Lladó]]></title>
<link>http://raibabel.wordpress.com/?p=351</link>
<pubDate>Wed, 23 Apr 2008 14:00:38 +0000</pubDate>
<dc:creator>raibabel</dc:creator>
<guid>http://raibabel.wordpress.com/?p=351</guid>
<description><![CDATA[El abogado y escritor  Miquel Gross i Lladó, autor del libro &#8220;La recuperación del euskera en]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>El abogado y escritor  Miquel Gross i Lladó, autor del libro "<a href="http://www.euskaltzaindia.net/argitalpen_katalogoa/index.asp?hizkuntza=es&#38;izenburua=Recuperaci%F3n+del+Euskera+en+Navarra">La recuperación del euskera en Navarra</a>" impartió el pasado lunes una conferencia que versó sobre lenguas minorizadas y la situación del euskera en la Comunidad Foral.</p>
<p><a href="http://raibabel.files.wordpress.com/2008/04/miquel-gross-i-llado.jpg"><img src="http://raibabel.files.wordpress.com/2008/04/miquel-gross-i-llado.jpg" alt="" width="180" height="240" /></a></p>
<p>Gross i Lladó, que durante diez años fue de Pamplona, y hasta alumno de la Escuela, ha analizado y cruzado los datos del padrón desde 1986, cuando "apenas llegaba al 10 por ciento la población navarra que hablaba euskera" con los del 2001, en el que aumentó hasta el 12 por ciento; cifra entorno al 15 cierto el número de vascoparlantes en la actualidad.</p>
<p>El caso, único en Europa en el que una lengua minorizada consigue revertir la tendencia e incrementar el número de hablantes, permite a Lladó mostrarse moderadamente optimista sobre el cambio de tendencia y la consiguiente recuperación de la lengua, para lo que reclama una modificación del marco legal.</p>
<p>No era fácil, como reconoció el propio conferenciante, mantener el nivel de Asisko Urmeneta, pero  lo consiguió.</p>
<p>[audio http://raibabel.files.wordpress.com/2008/04/miquel-gross-y-llado.mp3]</p>
<p>Más, en <a href="http://www.noticiasdenavarra.com/ediciones/2008/02/20/sociedad/navarra/d20nav10.1166170.php">Diario de Noticias</a>, y en <a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=iritzia&#38;data=2007-10-17&#38;orria=005&#38;kont=009">Berria</a>.</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Los temores de Goliat]]></title>
<link>http://escueladesara.wordpress.com/?p=67</link>
<pubDate>Fri, 18 Jul 2008 08:22:50 +0000</pubDate>
<dc:creator>miriku</dc:creator>
<guid>http://escueladesara.wordpress.com/?p=67</guid>
<description><![CDATA[Si tuviera que elaborar una relación de las conquistas democráticas más señaladas registradas en]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Si tuviera que elaborar una relación de las conquistas democráticas más señaladas registradas en España en los últimos 30 años, no dudaría en situar en los puestos cimeros de la lista el reconocimiento del derecho a la libre opción lingüística que, a partir de la Constitución de 1978 y con arreglo a los correspondientes estatutos de autonomía, asiste a los ciudadanos de las comunidades bilingües. Lo expreso así a pesar de que considero un factor de desigualdad la obligatoriedad -no sólo el derecho- del conocimiento del castellano impuesta en la Carta Magna. Y lo expreso así también a pesar de que, tras 30 años, todavía hoy las instituciones del Estado no acaban de asumir como propio el plurilingüismo.</p>
<p>Esa libertad de opción lingüística brinda al conjunto de la sociedad que habita los territorios bilingües una magnífica opción de modernidad y universalismo. De ahí que cueste entender cómo es posible sustentar posiciones como las expresadas en cierto <em>Manifiesto</em> que, más que a favor de "la lengua común", parece abogar por el monolingüismo <em>de facto</em>.</p>
<p>Y cuesta entenderlo no sólo por la consideración intelectual que me merecen algunos de los firmantes, sino, sobre todo, porque eleva al monolingüismo a la categoría de derecho (¿derecho a no saber?), cuando no constituye más que una limitación, y grave, en un mundo que se ha encaminado por la vía del multilingüismo.</p>
<p>Afortunadamente, la inmensa mayoría de la sociedad vasca camina hacia la consecución de un bilingüismo cada vez más extendido, equilibrado y eficaz, al tiempo que absolutamente permeable a terceras lenguas que vengan a enriquecer a sus ciudadanos en un entorno globalizado. Y caminamos sobre las siguientes convicciones: el bilingüismo integra y favorece la igualdad de oportunidades, mientras que el monolingüismo excluye y genera desigualdades. El bilingüismo permite elegir; el monolingüismo lo impide.</p>
<p>Afortunadamente, la sociedad en que conviven el euskera y el castellano no está dispuesta a permitir que se repitan contra ninguna de sus lenguas las tropelías que antaño se cometieron contra el euskera. Sabe que la igualdad de oportunidades lingüísticas únicamente puede venir de la mano de la libertad y el respeto mutuo, jamás de la imposición; y sabe que el progreso de la lengua débil -el euskera, conviene recordarlo- requiere, además de la adhesión libre y voluntaria de sus hablantes, el respeto y el consenso de quienes, libremente también, opten por no conocerla o no usarla.</p>
<p>Y es precisamente en ese terreno del respeto y del consenso donde más y peor se equivocan los firmantes del aludido <em>Manifiesto</em>. Ladinamente, hablan de "imposiciones abusivas" de las "autoridades autonómicas" en materia de promoción de "las lenguas autonómicas". Es decir, tachan de abuso prácticas democráticas avaladas por la legalidad vigente, simplemente porque desearían que no se promocionara el uso de las lenguas distintas al castellano, lenguas en que desea vivir una ingente cantidad de ciudadanos, con el máximo derecho a que ha lugar en democracia.</p>
<p>Quienes así piensan no defienden el castellano, sino que se sirven de él para marginar el euskera, el catalán y el gallego. En su intransigencia, llegan a la paradoja de valorar positivamente el bilingüismo compartido con el inglés, al tiempo que propugnan la anulación del bilingüismo con las "otras lenguas", que son propias de más del 40% de la población del Estado español. ¿Olvidan acaso que la intransigencia sólo genera intransigencia?</p>
<p>Sería deseable que los firmantes y vitoreadores de tan trasnochados principios, en lugar de abogar por una "modificación constitucional y de algunos Estatutos autonómicos" (¡eso mismo que, en otros contextos, acarrea inmediato anatema!), petición harto sospechosa de nostalgia preconstitucional, regresaran al espíritu de regeneración democrática que ha permitido en Euskadi la construcción de un amplísimo acuerdo político y social en torno al euskera. Sin coacción, pero con firmeza; sin agresiones, pero también sin tibieza.</p>
<p>De lo que vengo diciendo se deduce asimismo un corolario que, a pesar de su obviedad, conviene explicitar: si fuera el castellano la lengua en situación de debilidad en Euskadi, mi tarea sería, precisamente, promover, también con el mayor consenso posible, las actuaciones precisas para revitalizarlo y asegurar a sus hablantes la misma libertad de opción lingüística en todos los ámbitos que hoy pretendemos para los vascohablantes. Pero no es ésa la situación actual.</p>
<p>En Euskadi está garantizado el conocimiento del castellano sin excepción. También queremos asegurar -progresivamente- el conocimiento del euskera. En Euskadi no hay población monolingüe euskérica, y no queremos que la haya. Pero en Euskadi, hoy, todavía casi el 50% de la población es castellanohablante monolingüe, desconoce totalmente el euskera, y eso no nos gusta.</p>
<p>Queremos una Euskadi en la que sus ciudadanos puedan elegir, puedan vivir en euskera y en castellano, sumando, nunca restando, en armónica, enriquecedora y respetuosa convivencia. Eso es lo que queremos.</p>
<p>Serénese, pues, el atribulado Goliat. No es al débil David a quien ha de temer, sino a la propia arrogancia, mala consejera en todo, pero fatal en materia lingüística.</p>
<p><!-- ************* Tabla **************** --> <!-- ************* Fin Tabla **************** --> <!-- ************* Despiece **************** --> <!-- ************* Fin Despiece **************** --> <!-- TITLE --> <!-- /TITLE --> <!-- ROWS --> <!-- /ROWS --> <!-- ROW --> <!-- /ROW --> <!-- google_ad_section_end() --> <!-- ***** Fin Cuerpo ***** --> <!-- ***** Pie de página ***** --></p>
<div class="presentacion">
<p><strong>Patxi Baztarrika Galparsoro</strong> es viceconsejero de Política Lingüística del Gobierno vasco.</div>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Hizkuntza modeloak]]></title>
<link>http://jbergaretxe.wordpress.com/?p=150</link>
<pubDate>Thu, 17 Jul 2008 08:51:38 +0000</pubDate>
<dc:creator>jbergaretxe</dc:creator>
<guid>http://jbergaretxe.wordpress.com/?p=150</guid>
<description><![CDATA[Nafarroako Foru Erkidegoa eta Euskal Autonomia Erkidegoa hizkuntza berberak –nahiz eta neurri eta ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">Nafarroako Foru Erkidegoa eta Euskal Autonomia Erkidegoa hizkuntza berberak –nahiz eta neurri eta banaketa ezberdinarekin– dituzten bi autonomia erkidego dira. Bai euskara bai gaztelaniazko hezkuntza eskaintza dago bi lurraldeetan, nolanahi ere, hizkuntza aniztasun hau gestionatzeko modu ezberdinak planteatzen dira Iruñan eta Lakuan, halabeharrez ikasleen hezkuntza modeloaren aukeraketan islatzen diren jarrerak.</p>
<p style="text-align:justify;">Gai hau aztertzerako garaian, nahitaezkoa da ezer baino lehen kopuruak plazaratzea. Esan, Euskadin A, B eta D ereduak dauzkagula eta Nafarroan hauei G modeloa (euskararik gabeko hezkuntza) eransten zaiela. Gaur egun, EAEko hezkuntza ez-unibertsitarioan 287651 ikasle daude ikasketak burutzen. Hauetatik 165983-k D ereduan ikasten dute (%58), B ereduan 71633-k (%25) eta beste 48135 ikaslek (%17) A ereduan. Nafarroan berriz, 74.433 ikasle daude momentu honetan. Horietatik gehiengoa G ereduan dago matrikulatua: 42.567 (%57); bestaldetik, D ereduan 16674 (%23), A ereduan 15053 (%20) eta azkenik, B modeloan 139 ( %0,1) ikasle daude Foru Erkidegoan.</p>
<p style="text-align:justify;">Hizkuntza ereduen bilakaerari dagokionean, Euskal Autonomia Erekidegoan D modeloaren bilakaera hazkorra izanda uneoro, aukera nagusi nabarmena bihurtzeraino. 2006 eta 2007 urteetan esaterako, A eta B modeloetan ikasten zuten ikasleak baino gehiago ziren D ereduan matrikulatuta zeudenak. Datuen azterketan murgilduz, orain dela hamazortzi urte 110761 baziren D ereduan matrikulatuak, egun, zifra hori 171154raino igo da, %36 hain zuzen ere. A eta B ereduei dagokienean berriz, 96/97 ikasturtean 102565 izan ziren eredu honetan ikasi zutenak 06/07 ikasturterako zifra hau %10 jaitsi zen. Finean, esan liteke EAEko familiek beraien seme-alabak hezteko hizkuntza ereduan D modeloa nagusitu dela, hau da, euskara soileko eskola, gaztelania asignatura batera mugatuta.</p>
<p style="text-align:justify;">Nafarroako kasuari dagokionean, orain dela hamarkada bateko egoera halabeharrez aipatu beharrekoa da analisi egoki bat egin nahi bada. 96/95 ikasturtean, sektore publikoa eta pribatua kontuan hartuta, 35.167 ikasle ziren gaztelania hizkuntza nagusi zutenak eskoletan, hots, A eta G ereduetako ikasleak. D ereduan matrikulatutakoak ostera, 3.421 besterik ez ziren (hezkuntza publikoa soilik hartzen da kontuan garai hartan ez baitzegoen D eredurik ikastetxe pribatuetan) Nafarroako ikasketa ez unibertsitarioetan, ikasle nafarren % 9,8 hain zuzen ere. Azken urteotan eredu guztien bilakaera nahiko erregularra izan da, eredu guztiak igo baitira antzera. A eta G ereduetan 57.620 ikasle daude egun, D ereduan aitzitik 16.674 ikasle.</p>
<p style="text-align:justify;">Nafarroako Gobernuak argitaratzen dituen datu hauek, baliagarri zaizkigu adibidez, kalean zabalduta dagoen uste bati sustentu zientifikoa emateko. Askok adierazi dutenez, Nafarroan ez dago batxilergo ikasketak egiteko aukerarik gobernuaren izaera “antieuskaldunak” eraginak, honek euskaraz ikasteko aukerak murriztu egiten ei dituelako. Egiari zor, aipatu beharra dago trasbase handi bat dagoela derrigorrezko hezkuntza D ereduan egin eta batxilergoa ere modelo horretan egiten duen sektoretik batxilergoko erdal modeloetara. Datu hauen arabera, lehen hezkuntza G ereduan egiten dutenen kopurua 6431 ikaslekoa da, D ereduan egiten dutenena berriz 4340 ikasletakoa. Batxilergoko datuak berriz ez dira inondik inora proportzionatuak, A ereduan ikasten dutenak 6065 baitira (haur hezkuntzan bezalatsu) baina D ereduak beherakada nabarmen bat jasaten du 1405 ikaslerekin soilik geratuz.</p>
]]></content:encoded>
</item>

</channel>
</rss>
